Aristoteles
Aristoteles (grekiska: Ἀριστοτέλης, ''Aristotélēs''), född 384 f.Kr. i Stageira på halvön Chalkidike, död år 322 f.Kr. i Chalkis, var en grekisk filosof och astronom.Hans far Nicomachus avled när Aristoteles var liten och han fick då Proxenus av Atarneus som förmyndare. Vid 18 års ålder började Aristoteles vid Platons akademi, där han stannade i nära tjugo år. Aristoteles skrifter omfattar många ämnen: fysik, biologi, zoologi, metafysik, logik, etik, estetik, poetik, skådespeleri, musik, retorik, lingvistik, politik och styrande, och utgör den västerländska filosofins första genomgripande utläggning. Kort efter Platons död 348 f.Kr. lämnade Aristoteles Aten för att på begäran av Filip II av Makedonien bli privatlärare åt dennes son Alexander.
Tillsammans med Platon och Sokrates är Aristoteles en av de viktigaste figurerna inom västerländsk filosofi. Aristoteles syn på fysik sträckte sig långt in på renässansen och övergavs först på 1600-talet. Inom biologin rättades hans observationer först på 1800-talet. Hans verk innehåller den tidigast kända formella studien av logik, vilket inlemmades under sent 1800-tal inom formell logik. Aristotelisk metafysik utövade under medeltiden ett stort inflytande på filosofi inom islam och judendom och fortsätter än idag att påverka kristen teologi, särskilt östortodox teologi och den skolastiska traditionen inom Romersk-katolska kyrkan. Alla aspekter av Aristoteles filosofi fortsätter att studeras i den akademiska världen än idag.
Även om Aristoteles skrev många eleganta dialoger och annat, tros majoriteten av hans verk vara förlorade och bara ungefär en tredjedel av de ursprungliga verken har överlevt. Dessa var avsedda att användas i undervisningen vid Aristoteles akademi Lykeion, varför de också anses sakna den eleganta stil som utmärkte hans övriga produktion.
Nedslagskratern Aristoteles på månen och asteroiden 6123 Aristoteles är uppkallade efter honom. Levererad av Wikipedia
-
1
-
2
-
3av Aristotle
Publicerad 1960Cambridge, Mass. : London : Harvard University Press ; Heinemann, 1960.x, 754 p. ; 17 cm.Övriga upphovsmän: “...Aristotle...”
-
4
-
5
-
6
-
7av Aristotle
Publicerad 1975Dordrecht, Holland ; Boston : D. Reidel Pub. Co., [1975]xxi, 372 p. ; 23 cm. -
8av Aristotle
Publicerad 1985Berlin : Akademie-Verlag, 1985.144 p. ; 25 cm.Övriga upphovsmän: “...Aristotle...”
-
9av Aristotle
Publicerad 1957London : Cambridge, Mass. : W. Heinemann ; Harvard University Press, 1957.xiii, 527 p. ; 17 cm.Övriga upphovsmän: “...Aristotle...”
-
10av Aristotle
Publicerad 1939London, Cambridge, Mass., W. Heinemann; Harvard university press, 1939.xlvii, 491, [1] p. 17 cm. -
11av Aristotle
Publicerad 1986Cambridge, Mass. : London : Harvard Univ. Press ; W. Heinemann, 1986.xl, 378 p. ; 17 cm. -
12av Aristotle
Publicerad 1931Ḥaidarābād [India] : Jāmiʻah ʻUs̲māniyah, 1931.xii, 382, [2] p. ; 24 cm. -
13
-
14
-
15av Aristotle
Publicerad 1912Amadāvāda : Gujarāta Varnākyulara Sosāīṭī, 1912.1 online resource (viii, 316 pages)Center for Research Libraries
Länkar -
16av Aristotle
Publicerad 1893London : Macmillan, 1893.lxxx, 302 p., [1] l. of plate : ill. ; 23 cm. -
17
-
18av Aristotle
Publicerad 1538Vinegia, Zuan Tacuino da Trino, 1538][7], cxii (i.e. 113) l. illus. 22 cm. -
19
-
20