Myanmar
|genitiv=Myanmars |flagga=Flag of Myanmar.svg |statsvapen=State seal of Burma 2008.svg |motto= |karta=Myanmar in its region.svg |världsdel=Asien |statsskick=Parlamentarisk republik |språk=burmesiska |a/t=t |huvudstad=Naypyidaw1 |störstastad=Rangoon |statschef=Win Myint (NLD) |sct=presidenter |sct2=President |generalguvernör=Aung San Suu Kyi (NLD) |ggt=statskansler |ggt2=Statskansler |regeringschef=Myint Swe (USDP) |rct=vicepresidenter |rct2=Förste vicepresident |ledarnamn4=Henry Van Thio (NLD) |led4=vicepresidenter |ledt4=Andre vicepresident |nationalförsamling=Pyidaungsu Hluttaw |överhus=Amyotha Hluttaw |underhus=Pyithu Hluttaw |demonym=myanmarier (myanmarisk) |area_rank=40:e |area=676578 |area_%vatten=3,41 % |area_not= |folkmängd_rank=24:e |folkmängd=56890418 |folkmängd_år=2016 (juli) |folkmängd_not = |folkmängd_fr=51486253 |folkmängd_fr_år=2014 |befolkningstäthet_rank=119:e |invånare/km2=auto |högstapunkt=Hkakabo Razi |högstapunkt_meter=5 881 |störstasjö= |störstasjö_yta= |längstaflod=Irrawaddy |längstaflod_längd=2 150 |självständighet=från Storbritannien |självständighet_dekl=4 januari 1948 |självständighet_erk= |bnp_totalt=257,3 miljarder USD |bnp_rank=64:e |bnp/invånare_rank=147:e |bnp/invånare=4 776 USD |år=2022 |bnp_nominell_rank=82:a |bnp_nominell_totalt=69,3 miljarder USD |bnp_nominell/invånare=1 285 USD |bnp_nominell_år=2022 |hdi= 0,585 |hdi_rank=149:e |hdi_nivå= |hdi_år=2021 |valuta=kyat |valutakod=MMK |tidszon=(UTC + 6 h 30 min) |nationaldag=4 januari |nationalsång=Kaba Ma Kyei |nationalitetsmärke=MYA |kör_på=Höger sida |landsnummer=95 |fotnot=1 Vissa regeringar ser fortfarande Rangoon som huvudstad. |bnp_nominell/invånare_rank=167:e}} miniatyr|Klockan i Mingun i Myanmar är världens största klocka som ännu är i funktion och den väger 97 [[Ton (metriskt)|ton. Det har dessutom funnits en betydligt större klocka som rapporteras ha vägt omkring 300 ton. Se vidare lista över världens tyngsta klockor.]] Myanmar (svenskt uttal: , ; '), även kallat Burma eller Myanmar/Burma''' (se avsnitt: Landets namn), formellt (}}), är en suverän stat och det till ytan största landet på det sydostasiatiska fastlandet. Det gränsar i norr till Kina, i väst till Bangladesh, i nordväst till Indien, i öst till Laos och i sydöst till Thailand. Myanmars sydkust sträcker sig längs Andamansjön och i sydväst finns Bengaliska viken. Rangoon var fram till 2005 landets huvudstad; den nuvarande är Naypyidaw. Myanmar blev självständigt från Storbritannien 1948 då landet blev en förbundsrepublik.
Sedan en militärkupp 1962 fram till 2011 bestod landets styre av en rad militärjuntor som förde en medveten strategi för isolering mot omvärlden. Myanmar räknas idag som ett av världens minst utvecklade länder mycket beroende på detta. Ett stort problem är dessutom landets stora produktion av heroin, utbredd fattigdom och analfabetism samt spridningen av HIV och aids. Landets kultur är i huvudsak baserad på theravada-riktningen av buddhismen med olika kastsystem (liknande Indien) bland befolkningen.
I november 2010 genomfördes de första parlamentsvalen sedan 1990, och en ny regering tillträdde 2011 samtidigt som militärjuntan formellt upphörde att styra landet. Valet 2010 bojkottades dock av oppositionspartiet Nationella demokratiska förbundet, lett av Aung San Suu Kyi. I november 2015 hölls nästa parlamentsval och Nationella demokratiska förbundet vann en majoritet av platserna i parlamentets båda kammare och makten att utse landets kommande president, vilket de gjorde 2016.
Myanmar är medlemsland i Förenta nationerna (sedan 19 april 1948) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN). Levererad av Wikipedia
-
1
-
2
-
3
-
4
-
5av Mountbatten of Burma, Louis Mountbatten, Earl, 1900-1979
Publicerad 1982New Delhi : Vikas, c1982-v. <1 > : ill. ; 25 cm. -
6av Mountbatten of Burma, Louis Mountbatten, Earl, 1900-1979
Publicerad 1982New Delhi : Vikas, c1982-1 online resource (v. <1>) : ill.Center for Research Libraries: v.1 (Mar 22-Aug 15, 1947)
Länkar -
7Publicerad 1959Ranʻ kunʻ : Praññʻ thoṅʻ cu Mranʻ mā Nuiṅʻ ṅaṃ toʻ ʼA cuiʺ ra Puṃ nhipʻ reʺ nhaṅʻʹ Cā reʺ kiriyā Ṭhāna, 1959.233 p. ; 25 cm.“...Burma...”
-
8av Moscotti, Albert D.
Publicerad 1977Singapore : Institute of Southeast Asian Studies, 1977.184 p. ; 28 cm.“...Burma...”
-
9Publicerad 1940Rangoon : Supdt., Govt. Printing and Stationery, Burma, 1940.1 online resource ((91 pages) + 2 supplements)“...Burma...”
Center for Research Libraries
Länkar -
10Publicerad 1995[Rangoon] : Praññʻ thoṅʻ cu Mranʻ mā Nuiṅʻ ṅaṃ toʻ ʼA cuiʺ ra, Kunʻ svayʻ reʺ Vanʻ krīʺ Ṭhāna, 1995.14, 14, 27, 27, 15, 15 p. ; 21 cm.“...Burma...”
-
11Publicerad 1941Rangoon : Supdt., Govt. Print. and Stationary, Burma, 1941.16 p. ; 26 cm.“...Burma...”
-
12Publicerad 1950Rangoon : Supdt., Govt. Print. and Stationery, Burma, 1950-v. <1 > ; 25 cm.“...Burma...”
-
13av ʼOṅʻ Sinʻʺ, Ūʺ
Publicerad 1992Ranʻ kunʻ : Haṅsā Cā pe : Phranʻʹ khyi reʺ, Cā pe Mañjū, 1992-v. <1> ; 23 cm.“...Burma...”
-
14Publicerad 1945Simla [India] : Government of India Press, 1945.32, 3 p. ; 25 cm.“...Burma...”
-
15av Kyoʻ Cinʻ, Ūʺ
Publicerad 1995ʼAṅʻʺ cinʻ Mruiʹ nayʻ : Ranʻ kunʻ : Ūʺ Rai Mraṅʻʹ ; Phranʻʹ khyi reʺ, Rvhe Jīʺ kvakʻ Cā ʼupʻ Tuikʻ, 1995.8, [1], 299 p. ; 24 cm.“...Burma...”
-
16
-
17
-
18
-
19Ranʻ kunʻ : s.n., 19]75.12 p. ; 23 cm.“...Burma...”
-
20av Mraṅʻʹ ʼOṅʻ, Ūʺ, 1924-
Publicerad 1979Ranʻ kunʻ : Ūʺ Mraṅʻ ʼOṅʻ Cā pe : Phranʻʹ khyī reʺ, ʼOṅʻ Upade Cā ʼupʻ Chuiṅʻ, 1979.16, 248 p. ; 24 cm.“...Burma...”