Myanmar
|genitiv=Myanmars |flagga=Flag of Myanmar.svg |statsvapen=State seal of Burma 2008.svg |motto= |karta=Myanmar in its region.svg |världsdel=Asien |statsskick=Parlamentarisk republik |språk=burmesiska |a/t=t |huvudstad=Naypyidaw1 |störstastad=Rangoon |statschef=Win Myint (NLD) |sct=presidenter |sct2=President |generalguvernör=Aung San Suu Kyi (NLD) |ggt=statskansler |ggt2=Statskansler |regeringschef=Myint Swe (USDP) |rct=vicepresidenter |rct2=Förste vicepresident |ledarnamn4=Henry Van Thio (NLD) |led4=vicepresidenter |ledt4=Andre vicepresident |nationalförsamling=Pyidaungsu Hluttaw |överhus=Amyotha Hluttaw |underhus=Pyithu Hluttaw |demonym=myanmarier (myanmarisk) |area_rank=40:e |area=676578 |area_%vatten=3,41 % |area_not= |folkmängd_rank=24:e |folkmängd=56890418 |folkmängd_år=2016 (juli) |folkmängd_not = |folkmängd_fr=51486253 |folkmängd_fr_år=2014 |befolkningstäthet_rank=119:e |invånare/km2=auto |högstapunkt=Hkakabo Razi |högstapunkt_meter=5 881 |störstasjö= |störstasjö_yta= |längstaflod=Irrawaddy |längstaflod_längd=2 150 |självständighet=från Storbritannien |självständighet_dekl=4 januari 1948 |självständighet_erk= |bnp_totalt=257,3 miljarder USD |bnp_rank=64:e |bnp/invånare_rank=147:e |bnp/invånare=4 776 USD |år=2022 |bnp_nominell_rank=82:a |bnp_nominell_totalt=69,3 miljarder USD |bnp_nominell/invånare=1 285 USD |bnp_nominell_år=2022 |hdi= 0,585 |hdi_rank=149:e |hdi_nivå= |hdi_år=2021 |valuta=kyat |valutakod=MMK |tidszon=(UTC + 6 h 30 min) |nationaldag=4 januari |nationalsång=Kaba Ma Kyei |nationalitetsmärke=MYA |kör_på=Höger sida |landsnummer=95 |fotnot=1 Vissa regeringar ser fortfarande Rangoon som huvudstad. |bnp_nominell/invånare_rank=167:e}} miniatyr|Klockan i Mingun i Myanmar är världens största klocka som ännu är i funktion och den väger 97 [[Ton (metriskt)|ton. Det har dessutom funnits en betydligt större klocka som rapporteras ha vägt omkring 300 ton. Se vidare lista över världens tyngsta klockor.]] Myanmar (svenskt uttal: , ; '), även kallat Burma eller Myanmar/Burma''' (se avsnitt: Landets namn), formellt (}}), är en suverän stat och det till ytan största landet på det sydostasiatiska fastlandet. Det gränsar i norr till Kina, i väst till Bangladesh, i nordväst till Indien, i öst till Laos och i sydöst till Thailand. Myanmars sydkust sträcker sig längs Andamansjön och i sydväst finns Bengaliska viken. Rangoon var fram till 2005 landets huvudstad; den nuvarande är Naypyidaw. Myanmar blev självständigt från Storbritannien 1948 då landet blev en förbundsrepublik.
Sedan en militärkupp 1962 fram till 2011 bestod landets styre av en rad militärjuntor som förde en medveten strategi för isolering mot omvärlden. Myanmar räknas idag som ett av världens minst utvecklade länder mycket beroende på detta. Ett stort problem är dessutom landets stora produktion av heroin, utbredd fattigdom och analfabetism samt spridningen av HIV och aids. Landets kultur är i huvudsak baserad på theravada-riktningen av buddhismen med olika kastsystem (liknande Indien) bland befolkningen.
I november 2010 genomfördes de första parlamentsvalen sedan 1990, och en ny regering tillträdde 2011 samtidigt som militärjuntan formellt upphörde att styra landet. Valet 2010 bojkottades dock av oppositionspartiet Nationella demokratiska förbundet, lett av Aung San Suu Kyi. I november 2015 hölls nästa parlamentsval och Nationella demokratiska förbundet vann en majoritet av platserna i parlamentets båda kammare och makten att utse landets kommande president, vilket de gjorde 2016.
Myanmar är medlemsland i Förenta nationerna (sedan 19 april 1948) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN). Levererad av Wikipedia
-
41Publicerad 1994[Rangoon] : Nuiṅʻ ṅaṃ toʻ Ṅrimʻ vapʻ Pi prāʺ mhu Taññʻ chokʻ reʺ ʼA phvaiʹ, 1994.16, 16 p. ; 20 cm.“...Burma...”
-
42Publicerad 1972Ranʻ kunʻ : Puṃ nhipʻ reʺ nhaṅʻʹ Cā ʼupʻ Thutʻ ve reʺ Lupʻ ṅanʻʺ Koʻpuireʺrhaṅʻʺ, 1972.44 p. ; 25 cm.“...Burma...”
-
43av Mra, Ūʺ
Publicerad 1994Ranʻ kunʻ : Rvhe Jīʺ kvakʻ Upade Cā ʼupʻ Tuikʻ, 1994.288 p. ; 24 cm.“...Burma...”
-
44Publicerad 1973[Rangoon] : Burma Socialist Programme Party, Central Committee Headquarters, c1973.191 p. ; 22 cm.“...Burma...”
-
45Publicerad 1979Ranʻ kunʻ : Sa pre Ūʺ Cā pe tuikʻ : Parapuikʻ Cā pe Phranʻʹ kyī reʺ, 1979.138 p. ; 25 cm.“...Burma...”
-
46Rangoon, Supt. of Govt. Print. and Stationery.v.“...Burma...”
-
47Publicerad 1928Rangoon : Supdt., Govt. Print. and Stationery, 1928.68 p. ; 26 cm.“...Burma...”
-
48Publicerad 1984[Ranʻ kunʻ : Lvhatʻ toʻ], 1984.[2], 107 p. ; 22 cm.“...Burma...”
-
49
-
50Publicerad 1981Ranʻ kunʻ : Mi Bha Guṇʻ raññʻ Cā pe, 1981.384 p. ; 25 cm.“...Burma...”
-
51Publicerad 1946[S.l. : s.n.], 1946319 p. ; 25 cm.“...Burma...”
-
52Rangoon : Supdt., Govt. Print. and Stationery, Burma.v. ; 25 cm.“...Burma...”
-
53av Mraṅʻʹ ʼOṅʻ, Ūʺ, 1924-
Publicerad 1985Ranʻ kunʻ : Ūʺ Mraṅʻʹ ʼOṅʻ Cā pe, 1985.519 p. ; 25 cm.“...Burma...”
-
54Publicerad 1955[Rangoon?] : Published under the authority of the Government of the Union of Burma, [1955-1958]1 online resource (13 volumes)“...Burma...”
Center for Research Libraries
Länkar -
55Publicerad 1946[India?] : [publisher not identified], 1946.1 online resource (319 pages)“...Burma...”
LLMC Digital
Länkar -
56Publicerad 1908Rangoon : Office of the Superintendent, Government Printing, Burma, 1908-1909.1 online resource (2 volumes)“...Burma...”
Center for Research Libraries
Länkar -
57Publicerad 1943Calcutta : G.E. Bingham, 1943-1944.1 online resource (7 volumes)“...Burma...”
Center for Research Libraries
Länkar -
58[Rangoon] : [Government Printer]1 online resource ( volumes)“...Burma...”
Center for Research Libraries: 1900-1948
Länkar -
59Publicerad 1886Rangoon : [s.n., 1886-v.Also available on microfilm. ; [London] ; India Office Library and Records ; 1976-“...Burma...”
-
60Publicerad 1934Rangoon : Supdt., Govt. Printing and Stationery, Burma, 1934.1 online resource (3 volumes (ix, 1245 pages))“...Burma...”
Center for Research Libraries
Länkar