Myanmar
|genitiv=Myanmars |flagga=Flag of Myanmar.svg |statsvapen=State seal of Burma 2008.svg |motto= |karta=Myanmar in its region.svg |världsdel=Asien |statsskick=Parlamentarisk republik |språk=burmesiska |a/t=t |huvudstad=Naypyidaw1 |störstastad=Rangoon |statschef=Win Myint (NLD) |sct=presidenter |sct2=President |generalguvernör=Aung San Suu Kyi (NLD) |ggt=statskansler |ggt2=Statskansler |regeringschef=Myint Swe (USDP) |rct=vicepresidenter |rct2=Förste vicepresident |ledarnamn4=Henry Van Thio (NLD) |led4=vicepresidenter |ledt4=Andre vicepresident |nationalförsamling=Pyidaungsu Hluttaw |överhus=Amyotha Hluttaw |underhus=Pyithu Hluttaw |demonym=myanmarier (myanmarisk) |area_rank=40:e |area=676578 |area_%vatten=3,41 % |area_not= |folkmängd_rank=24:e |folkmängd=56890418 |folkmängd_år=2016 (juli) |folkmängd_not = |folkmängd_fr=51486253 |folkmängd_fr_år=2014 |befolkningstäthet_rank=119:e |invånare/km2=auto |högstapunkt=Hkakabo Razi |högstapunkt_meter=5 881 |störstasjö= |störstasjö_yta= |längstaflod=Irrawaddy |längstaflod_längd=2 150 |självständighet=från Storbritannien |självständighet_dekl=4 januari 1948 |självständighet_erk= |bnp_totalt=257,3 miljarder USD |bnp_rank=64:e |bnp/invånare_rank=147:e |bnp/invånare=4 776 USD |år=2022 |bnp_nominell_rank=82:a |bnp_nominell_totalt=69,3 miljarder USD |bnp_nominell/invånare=1 285 USD |bnp_nominell_år=2022 |hdi= 0,585 |hdi_rank=149:e |hdi_nivå= |hdi_år=2021 |valuta=kyat |valutakod=MMK |tidszon=(UTC + 6 h 30 min) |nationaldag=4 januari |nationalsång=Kaba Ma Kyei |nationalitetsmärke=MYA |kör_på=Höger sida |landsnummer=95 |fotnot=1 Vissa regeringar ser fortfarande Rangoon som huvudstad. |bnp_nominell/invånare_rank=167:e}} miniatyr|Klockan i Mingun i Myanmar är världens största klocka som ännu är i funktion och den väger 97 [[Ton (metriskt)|ton. Det har dessutom funnits en betydligt större klocka som rapporteras ha vägt omkring 300 ton. Se vidare lista över världens tyngsta klockor.]] Myanmar (svenskt uttal: , ; '), även kallat Burma eller Myanmar/Burma''' (se avsnitt: Landets namn), formellt (}}), är en suverän stat och det till ytan största landet på det sydostasiatiska fastlandet. Det gränsar i norr till Kina, i väst till Bangladesh, i nordväst till Indien, i öst till Laos och i sydöst till Thailand. Myanmars sydkust sträcker sig längs Andamansjön och i sydväst finns Bengaliska viken. Rangoon var fram till 2005 landets huvudstad; den nuvarande är Naypyidaw. Myanmar blev självständigt från Storbritannien 1948 då landet blev en förbundsrepublik.
Sedan en militärkupp 1962 fram till 2011 bestod landets styre av en rad militärjuntor som förde en medveten strategi för isolering mot omvärlden. Myanmar räknas idag som ett av världens minst utvecklade länder mycket beroende på detta. Ett stort problem är dessutom landets stora produktion av heroin, utbredd fattigdom och analfabetism samt spridningen av HIV och aids. Landets kultur är i huvudsak baserad på theravada-riktningen av buddhismen med olika kastsystem (liknande Indien) bland befolkningen.
I november 2010 genomfördes de första parlamentsvalen sedan 1990, och en ny regering tillträdde 2011 samtidigt som militärjuntan formellt upphörde att styra landet. Valet 2010 bojkottades dock av oppositionspartiet Nationella demokratiska förbundet, lett av Aung San Suu Kyi. I november 2015 hölls nästa parlamentsval och Nationella demokratiska förbundet vann en majoritet av platserna i parlamentets båda kammare och makten att utse landets kommande president, vilket de gjorde 2016.
Myanmar är medlemsland i Förenta nationerna (sedan 19 april 1948) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN). Levererad av Wikipedia
-
161Publicerad 1959Rangoon : Supdt., Govt. Print. and Stationery, Burma, 1959.77 p. ; 25 cm.“...Burma. Office of the Auditor-General...”
-
162Publicerad 1990[Rangoon : s.n., 1990]2, 254 p. ; 36 cm.“...Burma. Praññʻ sūʹ Lvhatʻ toʻ...”
-
163Rangoon : The Depot,“...Burma. Government Book Depot...”
-
164Publicerad 2006Bangkok, Thailand : Thailand Burma Border Consortium, [2006]Bangkok, Thailand 2006.ii, 62 pages : illustations (some colour), graphs, maps (colour) ; 26 cm.“...Thailand Burma Border Consortium...”
-
165Rangoon : Supt., Govt. Print. and Stationery, Burma.v. ; 33 cm.“...Burma. Dept. of Lands and Revenue...”
-
166Publicerad 1993Ranʻ kunʻ : Ka kvayʻ reʺ Ūʺ cīʺ khyupʻ Ruṃʺ (Le), 1993-v. : ill. (some col.) ; 24 cm.“...Burma. Tapʻ ma toʻ (Le)...”
-
167Publicerad 1991[Bangkok, Thailand] : Burma Underground Right Movement for Action, 1991.1 v. (unpaged) : ill. ; 30 cm.“...Burma Rights Movement for Action...”
-
168Publicerad 1907Rangoon : Office of the Supt., Govt. Print., Burma, 1907-v. ; 23 cm.“...Burma, Lower. Chief Court...”
-
169[Rangoon] : Burma Forest Service Association.v. : ill. ; 25 cm.“...Burma Forest Service Association...”
-
170Publicerad 1889Rangoon : The Superintendent, Government Printing, 1889.1 v.“...Burma. Superintendent, Shan States...”
-
171Publicerad 1963Ranʻ Kunʻ : Cā pe bimānʻ roṅʻ vayʻ phokʻ kāʺ reʺ thā na, 1963.91 p. ; 19 cm.“...Cā pe Bimānʻ (Burma)...”
-
172Calcutta : The Company, [19--]-v. ; 28 cm.“...Indo-Burma Petroleum Company...”
-
173Publicerad 1964[Ranʻ kunʻ] : Toʻ lhanʻ reʺ ʼA cuiʺ ra, Pranʻ krāʺ reʺ Ṭhāna, 1964.250 p. ; 24 cm.“...Burma. Toʻ lhanʻ reʺ Koṅʻcī...”
-
174Publicerad 1984[Ranʻ kunʻ : Ta rāʺ Sū krīʺ ʼa phvaiʹ], 1984.[10], [2], 113 p. : ill. ; 21 cm.“...Burma. Council of Peoples' Judges...”
-
175Rangoon : Office of the Supt., Govt. Print.,v.“...Burma Government Medical School...”
-
176Publicerad 1972Rangoon : Burma Medical Research Institute, 1972.194 p. : ill. ; 25 cm.“...Burma Medical Research Council...”
-
177Publicerad 2001Bangkok : Alternative Asean Network on Burma, [2001]40 p. ; 21 cm.“...Alternative Asean Network on Burma...”
-
178Publicerad 1906Rangoon : Office of the Superintendant, Government Printing, -1906.v.“...Burma. Office of the Collector of Customs...”
-
179Publicerad 1970Rangoon : Central Press, 1970-v. : col. maps, col. ill. ; 25 cm.“...Burma. State Timber Board...”
-
180[Rangoon] : The Council,v. 33 cm.“...Burma. Toʻ lhanʻ reʺ Koṅʻcī...”