Hernán Cortés
Hernán Cortés de Monroy Pizarro, 1:e Marqués del Valle de Oaxaca (Markis av Oaxacadalen), född 1485 i Medellín, Extremadura, död 2 december 1547 i Castilleja de la Cuesta nära Sevilla, Andalusien, var den spanske conquistador som 1519–21 erövrade aztekernas rike i Mexiko. Han var under sin levnad känd som Hernando eller Fernando Cortez och signerade sina brev ''Fernán Cortés''. Han var en central person i den spanska koloniseringen av Amerika. Cortés lämnade Spanien redan som 19 åring och ingick initialt i Velasquez administration på Hispaniola. (Den första ön i Nya Världen, där europeerna slagit sig ned.) Han deltog i Velasquez erövring av Kuba och steg i graderna. Velasquez tycks lovat honom områden i dagens Mexico, men trots att Velazquez återtog Cortéz uppdrag, reste han likväl iväg mot Mexikanska Golfens inre.Med 700 man och en allians med stammar som inte gillade varken aztekerna eller deras kung, Montezuma, erövrades aztekernas rike och Montezuma dödades sannolikt i strid. Cortés som i början bodde hos Montezuma, isåg att en total erövring skulle kräva våld. När Cortés tvangs möta spanska företrädare vid kusten, tros Montezuma börjat misstro conquestadorerna, och ett anfall planerades i händelse av att Cortés skulle återvända, men alliansen mellan mindre civilicerade stammar och spanjorerna segrade.
Efter erövringen av Mexiko fick Cortés en mer tillbakadragen roll. När Cortés kom till Mexiko 1519 väntade aztekerna på att deras gud Quetzalcóatl skulle återvända och störta aztekerna. När Cortés dök upp trodde man därför att det var en gud som hade kommit. Aztekerna terroriserade sina grannar genom att då och då anfalla dem för att ta fångar, vilka användes vid religiösa ceremonier (med kannibalistiska inslag). Det fanns därför ett stort missnöje bland indianstammarna runt aztekernas land. Därför ställde sig många av dessa sig på spanjorernas sida. Aztekernas vapen och strategi gick i första hand ut på att ta fångar. Sjukdomar som européer förde med sig till Mexiko försvagade aztekernas armé. Cortés tillät inte att några stammar var neutrala i kriget och fick därmed kriget att förflyta snabbare.
Cortés älskarinna Malintzin, ”Doña Marina”, mera känd som La Malinche kunde tala både maya och nahuatl (aztekernas språk) och hjälpte honom som informatör, rådgivare och tolk.
Cortés hade inga barn i sitt första äktenskap. I sitt andra äktenskap fick han fyra barn. Levererad av Wikipedia
-
1
-
2av Cortés, Hernán, 1485-1547
Publicerad 1524Reueñ, D. Ioan. de Reuelles Episco. Viénénsis Secretari ex Hyspano Idiomate in latinu[m] versa, 1524.133 p. -
3av Cortés, Hernán, 1485-1547
Publicerad 1843New York, Wiley & Putnam, 1843.xii, 431 p. incl. illus., map. 25 cm. -
4av Cortés, Hernán, 1485-1547
Publicerad 1524Stampata in Venetia, per Bernardino de Viano de Lexona Vercellese. Ad instantia de Baptista de Pederzani Brixiani, 1524.[145] p., 1 ., map. 21 x 15 cm. -
5av Cortés, Hernán, 1485-1547
Publicerad 1770Mexico, Impr. del superior gobierno, J.A. de Hogal, 1770.10 p. l., xvi, 400, [18] p. pl., 2 fold. maps, facsim. on 31 pl. 28 cm. -
6av Cortés, Hernán, 1485-1547
Publicerad 1942Madrid, Espasa-Calpe, 1942.2 v. in 1. illus., 2 maps. 19 cm. -
7av Anghiera, Pietro Martire d', 1457-1526
Publicerad 1532Paris : Simon de Colines, [1532]207 leaves ; 19 cm.Övriga upphovsmän: “...Cortés, Hernán, 1485-1547...”
-
8av Anghiera, Pietro Martire d', 1457-1526
Publicerad 1532Imprime a Paris, par Simon de Colines, [1532]8 p. l., 207 numb. l. 19 cm.Övriga upphovsmän: “...Cortés, Hernán, 1485-1547...”
-
9av Anghiera, Pietro Martire d', 1457-1526
Publicerad 1532Imprime a Paris, Simon de Colines ... Mil cinq cẽs trente-deux, le douziesme iour de Ianuier [1532]8 p. l., 207 l. 19 cm.Övriga upphovsmän: “...Cortés, Hernán, 1485-1547...”
-
10av Vedia, Enrique de
Publicerad 1852Madrid, Impr. de M. Rivadeneyra, 1852-53.2 v. 26 cm.Övriga upphovsmän: “...Cortés, Hernán, 1485-1547...”